sad but true

Jag har ont.. har ont i magen hela tiden, ont i huvudet som aldrig förr, ont i käkarna och en gnutta ont i hjärtat över hur vissa människor kan bete sig. 

Min min föredetta värdfamilj, LCC, en från kontoret i Stockholm och Christi som är program director för CC här, har nu gjort med hjälp av missförstånd och lögner att jag måste åka hem till Sverige.. imorgon.

När jag sa till min värdfamilj att jag inte kände mig bekväm i deras hem av olika anledningar så tog om väldigt illa upp. Och jag fick efter det inte jobba med deras barn längre för dom ansåg att det inte var tryggt, att jag var instabil. Sen ringde jag för att diskutera saken med min lcc, vilket är hennes jobb att se till att både jag och familjen har det bra. Men när jag ringde och skickade sms till henne så fick jag inget svar. Fick vänta i många timmar tills värdmamman sen sa till mig att Rebecca som hon heter ska komma och vi skulle ha ett möte allihop. Jag sa bara okej, och visste inte alls vad det mötet skulle innebära. Men det visade sig sedan vara ett så kallat exitmöte, alltså ett avslut mellan mig och värdfamiljen. Men andra ord så var det familjen som tog det muntliga beslutet att jag inte skulle vara kvar i familjen. Där fick vi skriva på papper och säga våra anledningar till händelsen, vilket sedan blir våra referenser till kommande värdfamiljer och au pairer. Jag vad snäll och sa bara att jag inte trivdes i familjen och att jag inte ville hantera barn som betedde sig som deras gjorde ibland för att det kan utsätta dom för fara vilket blir mitt ansvar. Sen var det deras tur, så på mina papper skrev de såhär: Isabelle kan inte ta hand om barn, speciellt inte två barn. Hon har inget tålamod och är helt fel för detta jobbet.... när vi hade fått säga vad vi tyckte vände sig värdpappan till rebecca och sa: jaja, och vart ska vi göra av henne nu? vi vill ju inte ha henne i vårat hus. kan vi sätta henne på ett hotell?... Värdföräldrarna har skrivit på papper om att jag har rätt att stanna kvar hos dom i två veckor under tiden som jag är i rematch, men jag blev så gott som utkickad ur deras hus. Dom kollade på mig båda två och sa: Ah vad har du för lösning på detta? vad ska vi göra?. Då sa jag att jag kan ringa en kompis och fråga om jag kan få sova hos henne och hennes värdfamilj. Värdpappan lät förvånad och sa, jaha men gå ner och ring henne direkt då för vi vill att du lämnar vårt hus ikväll. Rebecca sa att det är okej så länge hon har en adress på vart jag ska ta vägen. Jag gick ner för att ringa Fanny, och snäll som hon är så fick jag självklart sova där och hon åkte för att plocka upp mig med en gång. När jag kom upp för att berätta att hon är på väg så var Rebecca borta. Hon hade alltså gått utan att veta om jag hade någonstans att stanna över natten och isåfall var. Så jag antog att det var okej att jag åkte med Fanny eftersom dom hade sagt det, inte fick stanna i deras hus och absolut inte träffa barnen igen. Nästa morgon vaknar jag av ett argt samtal från Christi, hon sa att jag hade brutit mot reglerna genom att ha lämnat familjens hus när jag var tvungen att stanna där. Hon påstod att jag bara hade packat mina väskor och stuckit utan att säga något. För det hade tydligen både familjen och Rebecca sagt till henne. Hon sa att Rebecca sagt att jag var tvungen att stanna i familjens hus i två veckor, ingen annanstans. LÖGN! Jag berättade för henne precis hur det hade gått till men hon vills såklart inte tro på mina ord. Jag är ju bara ett barn från ett annat land som inte fattar var jag gör eller har gett mig in på enligt henne... Hon sa att hon inte tyckte att jag borde vara en Au Pair och att hon var tvungen att fundera över dagen/natten om ho ens ville sätta mig i rematch. Hon upprepade också hela tiden meningen "det finns ingen familj som vill ha dig efter detta Isabelle, dom kommer aldrig vilja träffa dig"

Senare på dagen pratade jag men Fannys LCC som hade varit i kontakt med Fanny flera gånger angående mig. Hon sa att hon hade två värdfamiljer som var intresserade av mig, varav en familj hörde av sig till mig och ville ses. Jag blev jätteglad och tog för givet att jag var i rematch, annars trodde jag inte att dom ens kunde låta mig få kontakt med någon annan familj. Christi ringde senare igen och sa att jag inte fick träffa denna familjen förres hon hade gjort sitt beslut om jag fick stanna eller inte. 

Jag fick än en gång gå och lägga med utan vetskapen om jag skulle få stanna i landet och få en andra chans eller om jag skulle bli hemskickad till Sverige. Jag kunde knappt sova alls, och när jag väl sov så hade jag mardrömmar. Vilket jag har haft varje natt sen jag kom till värdfamiljen.

Vaknade tidigt på morgonen av nervositet och magont. Fick samtalet från Christi om att dom beslutat att jag måste lämna landet. Först bokade hon en biljett hem samma senare idag men jag sa att jag var tvungen att hämta min dator som jag lämnat in och skulle inte hinna med att packa och hämta den för att sedan åka buss till en flygplats. Hon blev argare och sa att jag får skylla mig själv. Då ringde mamma till kontoret i Stockholm och tvingade dom att ringa Christi. Tillslut blev flyget ändrat tills imorgon, men då sa hon också att hon hade ringt till Fannys värdföräldrar och pratat. Hon sa att dom sagt att dom inte ville ha mig i deras hus. LÖGN! Jag pratade med dom igår, dom var väldigt förstående och omtänksamma. Dom sa att det är självklart att jag får stanna här och frågade om dom kunde hjälpa mig på något annat sätt. 

Christi sa att hon skulle ringa runt för att hitta en annan LCC som jag kunde bo hos, en främmande människa som jag än en gång blir instängd hos. Hon ringde senare igen och berättade att hon hittat en i Scarsdale, där min värdfamilj bodde. Mer elak människa än henne får man leta länge efter... Jag frågade iallafall om jag åtminstone kunde få gå ut och träffa min kompisar på kvällen. Men det verkade ju inte så troligt. Och DÄR tappade jag all min kraft. Nu har dom tryckt ner mig så lågt det bara går, dom har vunnit. 

Hon sa också i telefonen att familjen har valt att gå ur Culture Care, vilket innebär att dom förlorar pengar och det skyller dom på mig. Allt detta handlar om pengar, dom skickar hem mig för att hämnas och för att dom har makten att kunna göra det. Jag kan inte göra min röst hörd nu.

 Jag har träffat vänner här som är helt fantastiska! Nu måste jag lämna dom på grund av att de vägrar ge mig en andra chans. 

Jag har såå mycket som jag vill säga. Men detta är en liten förklaring på vad som har hänt se senaste dygnen. Imorgon sitter jag på planet hem till Sverige. Och det som känns jobbigast just nu är att jag senast för en timma sedan fick ett mail från en familj i NYC som verkligen är intresserade av att träffa mig. Men jag kan inte, jag FÅR inte. Det känns tungt. 

Tack för alla underbara ord jag har fått skrivit till mig. 

Och särskilt tack till Fanny som har ett så stort hjärta.